Den nuvarande kyrkoskatteprocenten i Vasa är 1,40 procent. Kyrkoskatten höjdes med 0,15 procentenheter från början av år 2017. Innan höjningen var skatteprocenten oförändrad sedan år 1972 (1,25 procent).

Samfälligheten har redan i flera år balanserat sin ekonomi. Samfälligheten har avstått från en del fastigheter och personalen i samfälligheten och dess församlingar har under åren 2016–2019 minskat med 33 personer. Förändringarna i församlingarna och enheterna har gjorts genom att tjänster har avslutats och uppgifter sammanslagits. I slutet av förra året hade samfälligheten och dess församlingar 145 anställda, varav 15 var visstidsanställda.

Med den föreslagna höjningen skulle kyrkoskatteprocenten i Vasa stiga till samma nivå som i Seinäjoki. I Karleby är kyrkoskatteprocenten för tillfället 1,70, i Jakobstad 1,80 och i Korsholm 1,85.

Varje skattebetalare stöder församlingarnas arbete för nödställd

Kyrkan hjälper människor i olika situationer oberoende av om de hör till kyrkan eller inte. Varje skattebetalare stöder för sin del församlingarnas arbete på gräsrotsnivå för att hjälpa och stöda människor i behov.

Till exempel familjerådgivningsbyrån och sjukhussjälavården betjänar alla Vasabor och Kyrkans Samtalstjänst betjänar per telefon och via nätet. Alla Vasabor har rätt att bli begravda på gravgårdarna som upprätthålls av församlingarna. Den konstfulla inredningen, föremålen och bildkonsten som finns i kyrkorna är en väsentlig del av det finländska kulturarvet och kyrkan är på många orter den värdigaste och mest älskade byggnaden.

Fast man inte själv känner att man behöver kyrkan eller den lokala församlingens hjälp har det betydelse om man betalar kyrkoskatt eller inte. Till exempel ges konkret diakonihjälp i form av mat och kläder till nödställda.

Siktet inställt på en hållbar ekonomi

”Inom samfälligheten och församlingarna har det under de senaste åren gjorts betydande ekonomiska besparingar. Också de kommande åren finns ett märkbart sparkrav på totalt 2,0 miljoner euro. För att balansera det strukturella underskottet måste vi trots allt också höja skatteprocenten. Vi vill säkerställa att församlingarnas viktiga arbete kan fortsätta och få helhetsekonomin i skick”, konstaterar samfällighetens ekonomichef Juha Silander.

Som grund för kyrkoskatten ligger de beskattningsbara inkomsterna som beräknas på samma grunder som kommunalskatten där olika avdrag beaktas. Den föreslagna höjningen innebär exempelvis för en Vasabo som tjänar 2 500 euro i månaden beräkningsmässigt ungefär fem euro i månaden, alltså totalt cirka 60 euro i året. Låginkomsttagare betalar ingen kyrkoskatt överhuvudtaget.

Kyrkoskattens andel av samfällighetens alla inkomster är 74 procent. Verksamhetsinkomsterna är ungefär 10 procent, det statliga finansieringsstödet dryga åtta procent och finansiella inkomster ungefär sex procent.

När samfundsskatten ersattes av ett statligt finansieringsstöd år 2016 sjönk samfällighetens årsinkomst med ungefär 770 000 euro. Den statliga finansieringen fås för skötsel av gravgårdar, folkbokföring samt upprätthållande av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och föremål. Dessa uppgifter bekostas endast delvis med statsbidraget.

Även utskrivningar ut kyrkan påverkar sänkningen av samfällighetens inkomster. 761 personer skrev ut sig ur kyrkan i Vasa och 247 blev medlemmar i kyrkan år 2019. I Vasa hör 70 procent av befolkningen till kyrkan, jämfört med 74 procent år 2015.

De beräknade kyrkoskatteinkomsterna på 10,6 miljoner euro nästa år skulle öka med ungefär 1,9 miljoner euro i och med en ändrad kyrkoskatteprocent. Utan förhöjning och tilläggsbesparingar skulle samfällighetens strukturella underskott fram till år 2024 vara ungefär 2,4 miljoner euro i året och fram till år 2030 till och med 3,6 miljoner euro per år.

Församlingarna ordnar mångsidig verksamhet

Utöver gudstjänster och andakter har församlingarna mycket verksamhet för olika åldersgrupper. Det finns möjlighet till samtal i förtroende i livets alla skeden. För ortens unga ordnas meningsfull sysselsättning och äldre samt specialgrupper har egen verksamhet.

Skriftskollägren som församlingarna i Vasa arrangerar är förmånliga för medlemmarna, år 2019 kostade skriftskolläger i samfällighetens utrymmen 70 euro per ungdom. De öppna, avgiftsfria familje- och dagklubbsgrupper som församlingarna ordnar ökar jämställdheten. Studentprästerna erbjuder regelbundet stöd som är uppskattat.

I samband med kyrkliga fester är prästens, kantorns och kyrkvaktmästarens arbetsinsats avgiftsfri för medlemmar i församlingarna som hör till Vasa kyrkliga samfällighet. Medlemmarna får också utan kostnad använda utrymmen för minnesstunder och dopfester.

Församlingarnas aktiviteter såsom den omfattande musikverksamheten med konserter och körer samt olika slags klubbar sammanför människor i olika åldrar. I församlingarnas frivilligverksamhet deltar hundratals människor.

Av omkostnaderna för församlingarnas verksamhet år 2019 gick 35 procent till arbete med barn, unga och familjer. Till diakoni, mission och övrig hjälpverksamhet användes drygt 27 procent av medlen. Till kyrkliga förrättningar, gudstjänster och musikarbetet gick 22 procent och övrig verksamhet stod för 16 procent av driftskostnaderna. Utöver verksamhetskostnaderna inom församlingarna används samfällighetens pengar till upprätthållande av byggnader, begravningsväsendet samt förvaltning, beslutsfattande och kommunikation.